Fan, fan, fan! Allting är tamejfan rent åt helvete! Jag hatar mitt liv och jag hatar allt och alla just nu! Nästan i alla fall. Ni skulle inte känna igen mig om ni såg mig nu, så jävla förbannad är jag. Jag vill slå på något och lägga mig ner på golvet och skrika och sparka som en femåring. Man bör kanske inte svära men jag måste få ur mig all denna ilska innan den förtär mig helt och hållet. 

Kom nyss hem, var nämligen ute och övningskörde med pappa. Hur kunde jag vara så jävla dum rent ut sagt att jag trodde att det skulle vara annorlunda den här gången? Har inte jag lärt mig någonting under de här 19 åren!? Jag som trodde att det för en gångs skull, till skillnad mot de andra gångerna, skulle gå bra att köra med honom att det kanske rent av skulle vara roligt. I helvete heller! Han precis likadan som han alltid har varit och som han alltid kommer att vara. Jag blir bara så förbannat besviken på honom! Borde inte han ställa upp för mig nu och för en gångs skull bete sig som en normal människa, istället för att sitta och komma med en massa spydiga kommentarer hela tiden? Vilken förebild eller hur? Mamma är inte mycket bättre hon heller i vissa fall...

Jag orkar inte med den här skiten längre. Det här var droppen! Nu kan jag verkligen känna tårarna brinna på insidan av ögonen, jag vill inte gråta. Jag orkar inte gråta och jag har inget att gråta för... Fan varför måste allting gå åt helvete när man minst behöver det? Jag är bara så besviken, att de inte förstår hur jag känner mig är det så mycket begärt? Jag har lärt mig att man måste vara ego från gång till gång, man kan inte tänka på allt och alla andra hela tiden för då går man under. När jag väl tänker på mig själv och när jag vill att andra ska göra det, då är det också fel. Vad begär man egentligen av en människa, jag kan inte tillfredställa allas krav jag är inte mer än människa. Jag önskar så att de kunde få upp ögonen och försöka se på situationen ur mina ögon för en gångs skull. Då kanske de äntligen skulle förstå, eller?

Dagen började med att jag slog ner väckarklockan så att den med en smäll åkte i golvet och batterierna flög åt varsitt håll. Skit samma, tänkte jag som i den stunden var lika trött som alltid. Jag vaknar av mig själv om en stund. Mm, just det precis. Önsketänkande Emelie. Som tur var ringde mamma och väckte mig, jag fick till min stora förvåning höra att det snöat! Herregud det är ju bara början av november! Varför kommer det snö redan nu!? Märkliga saker sker i den här världen... Hoppas att snön tänker vänta lite nu, den är välkommen tillbaka runt början av december.

Trots mitt lilla missöde med väckarklockan imorse så har dagen flytit på rätt bra idag. Inte för att jag har gjort så värst mycket men ändå. Jag har i alla fall varit lite duktig för jag och Sofie var och tränade förut, för andra gången den här veckan. Hör och häpna. Nu jäklar ska det bli ordning på den här kroppen, tre pass i veckan ska det bli! Så på fredag kör vi igen. På fredag är det föresten dags för körlektion med Yvonne igen, känns lite pirrigt när man inte kört med henne på så länge nu. Fast det gäller att ligga i, det är inte lång tid kvar. Så det blir ut och åka med pappsen imorgon, hoppas att han inte håller på och dummar sig bara...

Nu ska jag ta mig ut i köket och bestämma vad jag ska ha för macka... Det är alltid ett lika svårt beslut, haha. Sedan blir det nog lite tv och kanske msn för min del. Längtar till imorgon bitti, då blir det frukost hos mormor och morfar. Lyxigt värre!

Hej svejs! // E

Är det möjligt att en annan människa känner dig bättre än vad du själv gör? I viss mån tror jag att det stämmer mer än vad man själv vill erkänna, i alla fall om du frågar mig. Min mamma känner mig nog bättre än någon annan, just bara för att hon vet hur jag tänker och reagerar på saker och ting. Så jag borde nog lyssna på hennes råd, även om jag inte vill erkänna det så har hon faktiskt nästan jämt rätt när det gäller saker och ting. Notera ordet nästan. Haha. Ni ska veta att det tar emot att säga det men det är den bittra sanningen...

Jag är evigt tacksam att min mamma är som hon är, även om vi den senaste tiden har varit ganska oense när det gäller mycket. Men jag vet att hon alltid finns där för mig no matter what, och det känns jäkligt tryggt! Även om du inte läser det här mamma så vill jag att du ska veta att du betyder jätte mycket för mig! Jag är nog rätt dålig på att säga det till dig tyvärr... Det här inlägget tillägnar jag alla mammor som är de hårdaste arbetande kvinnorna i den här världen! Love you mom!

Alla verkar visst tro att allting är som det ska vara. Sanningen är den att ingenting är som det ska vara! Allting är bara så fucked up just nu, jag vet varken ut eller in... Som många gånger innan har jag även nu en otäck känsla i magen som förstör allting. Den känslan heter ångest. Ångest. När människor hör ordet ångest rycker de förmodligen på axlarna och tänker att alla har väl ångest ibland. Det är väl ingenting att vara orolig för, så farligt är det väl ändå inte. Då säger jag att de som tänker så har fel! Ångest är bland det värsta som finns i den här världen, ångesten kan göra en stark människa förlamad av oro. Jag hatar att må såhär! 

Så nu vet ni, ingenting är som det ska vara här. Allting är skit och jag mår piss. Så nu är det äntligen sagt, nu har jag äntligen erkänt för mig själv att jag mår dåligt. Jag vet inte om det är en bra eller dålig sak att erkänna något såndant men nu är det i alla fall gjort. Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, för det hjälper inte . Jag vill bara få bort den här förbannade känslan i min mage som gnager hål i mig, likt en råtta som gnager hål i en ost. Jävla ångest försvinn nu!

Idag är en sådan där dag då allting flyter på som vanligt. Skönt. Äntligen är lite av den normala vardagen på besök i mitt liv igen. Träffade Sofie en stund på förmiddagen idag, vi måste verkligen se till att träffas oftare. Jag lovar att jag ska vara bättre på att höra av mig. Det var i alla fall super trevligt att få prata av sig och skratta! Jag mår alltid så bra när jag träffat henne, jag vet inte riktigt hur det kommer sig. Tack för att du alltid finns där för mig gumman! Ska träffa henne igen på torsdag, då du Sofie då ska vi bubbla ännu mer!

Hann även med ett snabbt besök på Elgiganten idag, fixade med papperna och så. Det känns verkligen super bra just nu! Något positivt ska man väl ändå få ha här i livet när allting annat är grått och trist. Fick ju även träffa Sandra då, hann med att prata om allt och ingenting på vägen dit och hem igen. Är så glad att jag har dig vännen! Finns alltid här för dig, no matter what, det vet du. Du fick mig på andra tankar...

Effi ringde och frågade om jag hade lust att komma och våldgästa henne en stund på kvällen. Så efter Elgiganten blev det hem och laga mat och sedan direkt till Effi. Vi hann prata om mycket! Oj oj oj, säger jag bara vad min mun gick på högvarv. Stackars Effi, men hon verkade i och för sig inte klaga, så jag hoppas att hon inte blev alltför uttråkad av mitt pladder. Du anar inte hur bra det kändes att få komma ner på jorden igen och landa lite för en stund, helt plötsligt kändes det som förr. Jag saknar den tryggheten.

Som ni märker så har jag hunnit med en hel del idag, konstigt nog så känns det inte alls som det. Hoppas på fler bra dagar framöver. Imorgon ska jag troligen träffa Effi och Jennifer (kanske Karro) på stan och gå runt och shoppa lite nödvändigheter och bara ha kul. Det känns bra att ha någonting att se fram emot, det behöver jag just nu. På torsdag ska jag som sagt träffa Sofie igen, längtar redan! Och på fredag blir det troligen party! Nice.

Men nu ska jag gå och lägga mig i sängen och försöka lindra min förbannade mensvärk som vägrar att ge med sig! Finns det någonting värre? Jag hoppas att den ger med sig...

Ha det gött! // E

Den senaste tiden har jag befunnit mig på ett nöjesfält. Det är i alla fall så det har känts rent känslomässigt. Känslorna har likt en bergochdalbana åkt upp och ner i hela kroppen på mig, dag ut och dag in. Medan tankarna bara har fortsatt snurra på för fullt där uppe i hjärnkontoret. Jag har tänkt så mycket den senaste tiden att jag till slut inte vetat varken ut eller in. Allt detta tänkande har sugit all energi ur mig och inte har jag kommit fram till något vettigt heller... Det är bara så frustrerande att känna såhär! Jag blir galen. Måste allting vara så förbaskat komplicerat? 

För tillfället känns det bättre, men oron över att det snart kommer slå tillbaka är stark. Jag är som en tickande bomb i händerna på en galning - man vet aldrig när det smäller, eller hur stark smällen kommer att bli. Det skrämmer mig.

Den senaste tiden, eller ända sedan studenten egentligen, så har förändringens vindar blåst mig i håret. Jag har gladeligen låtit de göra det, för sanningen är den att jag faktiskt har gillat förändringarna. Vare sig de här förändringarna har skett medvetet eller inte, så har jag förändrats det går inte att bortse från. Jag glad över de förändringar som har skett, de har bara skett lite snabbare än vad jag anat. För just nu känns det här inte som jag, den här personen passar inte riktigt in i den här kroppen. Fast med tiden hoppas jag såklart att hon gör det.

Vad vill jag egentligen? Varför känner jag såhär? Är detta endast ett sätt att dölja en inre önskan efter någonting eller vill jag helt enkelt mer än vad jag hitintills har visat? Du gör mig så förvirrad! Vad är det som händer med mig, jag börjar tappa fotfästet...


                                      

Måste snart hoppa in i duschen och göra mig iordning... Ska träffa Becca om ca 1 timme, vi ska hem till Jennifer och laga mat och mysa! Det blir inte någon utgång för mig den här helgen, även om jag är rätt sugen på att följa med Sandra ut och dansa. Ekonomin tillåter det inte heller riktigt så det är bra om jag kan hålla mig hemma. Eller hemma och hemma, hemma hos Jennifer i alla fall, haha. Det är bra för mig om jag inte går ut helt enkelt. Måste ju plugga en massa teori nu i helgen, i förmiddags var jag nere på körskolan och gjorde några test igen. Det gick väl hyfsat, men jag är ändå orolig. Så jag bestämde mig för att plugga den här helgen och gå ner och göra några test på körskolan på måndag och ta ställning till hur det känns och hur det går då. Om det inte känns bra avbokar jag helt enkelt tiden, om det känns bra kör jag på! Det vore ju himla skönt om jag kunde få den där förbaskade teorin gjord någon gång! Men om jag inte känner mig ordentligt förberedd tänker jag inte utsätta mig för det i onödan. Hoppas, hoppas bara att jag är tillräckligt förberedd så att jag kan göra teorin nästa fredag. Så det här kan få ett slut någon gång. Då kan jag äntligen koncentrera mig på körningen fullt ut. Den som lever får se...

Såg att Jossan redan varit inne och pysslat lite med min blogg, hehe. Får se hur den kommer att se ut i slutändan... Är ju lite petig av mig när det gäller hur jag vill ha saker och ting (sorry Jossan inget illa menat). Får ta mig en funderare och diskutera lite mer med Jossan, hann ju inte göra det förut... Vi måste verkligen prata med varandra ordentligt gumman! Det var länge sen nu. Får se om vi kan höras en snabbis imorgon, men då måste jag faktiskt prioritera teorin! Så vi får helt enkelt se.

Nu måste jag verkligen hoppa in i duschen, bråttom bråttom! Vore ju kul om man kunde passa tiden för en gångs skull! Ha en trevlig helg alla bloggare därute!

See you soon! // E

It's so contagious
I cannot get it out of my mind
It's so outrageous
You make me feel so high all the time

Det har varit en hård dag idag. Upp tidigt på morgonen, något som jag absolut inte är van vid längre, sen var det bara att pallra sig ner till körskolan för att göra teori... Suck. Det måste helt enkelt göras, ska ner dit imorgon igen. Har ju för sjutton teoriprov nästa fredag! Shit! Plugga, plugga och plugga lite till. Då vet jag vad jag gör i helgen i alla fall, haha.

Efter körskolan var det bara att ta sig hem igen så fort möjligt. Hem och hämta målarkläder, vidare bort till Becca för att måla de två sista Buff Buff spelen - äntligen! Att plocka fram, måla, plasta och plocka undan tog ca 6 timmar! Hela dagen hade ju nästan gått... Klockan 17.00 vandrade Becca och jag trötta och utmattade från lokalen. Glada över att veta att vi slipper måla fler spel från och med nu. Yes! Hjälpte henne hem med sakerna, sen var det bara att hoppa in i bilen för att åka ner en snabbis på stan med mamsen och brorsan. Skönt att komma hemifrån ett tag, om så bara för en kort stund. Bytte brorsans spel, handlade mat och åkte hem igen. Äntligen skulle jag få mat! Hade ju inte ätit mer än en halv banan sedan frukost, ändå var jag inte så hungrig... Mysko det där. Kanske inte är så värst bra för min magkatarr, men hoppas att lilla magen inte tog alltför stor skada.

Åt lite mat, pratade lite med Sandra, fastnade vid msn och datorn och sen dess har jag suttit här. Illa! Jag som skulle pluggat teori... Fan! Blir att läsa några sidor innan man ska sussa för natten då. Så ska man upp igen imorgon bitti för att åter igen pallra sig ner till körskolan och göra ännu fler test. Suck, igen. That's life! Önska mig lycka till, hehe!

Fast jag har ju i och för sig gjort en del bra saker under min tid här vid datorn, så man kan ju inte precis säga att jag slösat bort tiden... Laddade upp massor av roliga bilder som jag egentligen hade tänkt göra för länge sen, pratat med trevliga människor på msn och lyssnat på bra musik. Så allt är ju inte dåligt om man tänker efter. En annan rolig sak var att mitt nätverkskort verkar ha fått fnatt! Det fungerar alldeles utmärkt just nu, haha, man kan ju hoppas att det är någonting som håller i sig.

Men nu är det nog även dags för mig att krypa till kojs tillsammans med teoriboken, hade ju gärna haft någon annan att krama istället  i och för sig, men men. Den som väntar på något gott...


Sweet dreams! // E


I just wanna scream and lose control
Throw my hands up and let it go
Forget about everything and runaway... 

I just want to fall and lose myself
Laughing so hard it hurts like hell
Forget about everything and runaway...

Orkar inte ändra inledningen på den här bloggen, tanken var att jag skulle bloggat redan i söndags men som vanligt kommer alltid något annat mellan och stör. Så nu blir det som vanligt, en veckas mellanrum. Jag vet jag ska försöka bättra mig! Anyway här kommer det.

Nu är det redan söndag. Konstigt nog så har inte den här helgen gått lika fort som den brukar göra, vilket är otroligt skönt! Kanske var det för att vi för en gångs skulle partade på en fredag istället för en lördag? Det tror jag. Har hunnit med rätt mycket sedan jag senast skrev så här kommer en liten uppdatering, jag lovar att jag ska försöka hålla mig kortfattat. Har ju en tendens att blogga ganska långt, som de allra flesta kanske är medvetna om vid det här laget... För er andra så är mitt förra inlägg ett ganska bra exempel på vad jag menar, hehe.

I torsdags var det dags för en omtalade halkan! Oj, vad nervös jag var inför den. Det hela blev ju inte bättre när jag kommer till bussen på torsdagsmorgonen och möts enbart av killar, hade ju åtminstone hoppats på att en tjej skulle följa med, men icke. Som tur var fick jag reda på att vi skulle till Finspång och hämta upp lite folk där som också skulle följa med till halkan. Puh, jag hade tur! I Finspång klev hela 4 tjejer på bussen, haha. Resten var killar, av 21 pers galet! Lyckades i alla fall bli kompis med en av de 4 tjejerna, för 3 av tjejerna kände redan varandra. Vi höll ihop under hela dagen och peppade varandra och skrattade! Det kändes hur bra som helst.

Dagen flöt på bra. Började på bromsbanan, vilket var hur kul som helst fast något nervöst såklart! Jag och Evelina (tjejen som jag lärde känna) tvingade killen som hamnade med oss att köra först. Mohaha, vad elaka vi var egentligen, men på så sätt hann ju vi förbereda oss tills det blev vår tur att köra. Mycket smart gjort om du frågar mig! Hehe. Efter det att alla hade kört klart på bromsbanan var det lunch, mums! Pastasallad, även min roliga förkylning gjorde sig påmind, vilket var mindre kul. Sedan var det dags för oss att ge oss på kurvbanan, jag lyckades göra en piruett, haha vad vi garvade! Nu hade vi alla lyckats gör varsin. Som tur var körde ingen av oss på "tanten", däremot snuddade jag lite vid "en bil" men jag skrapade nog bara lacken, hehe.

Sammanfattningsvis hade jag en väldigt rolig dag på halkbanan, så Becca, Jossan, Sandra och alla andra ni hade rätt! Ta åt er, för det är inte ofta jag erkänner att någon annan har rätt. Åkte därifrån med ett leende på läpparna och med bra musik i öronen! 

I fredags var det då dags för middag hos Anna som sedan följdes av utgång till Otten. Lyckades övertala Sandra att gå till Otten istället för Palace och om jag inte misstar mig så verkade även hon ha en väldigt lyckad kväll på Otten.För det var verkligen skit roligt! Synd bara att Sofie inte kunde följa med... Men det kommer fler gånger, jag lovar.  God mat, trevligt sällskap, Idol, glada miner och många skratt, lite alkohol = en toppen kväll! Fler sådana kvällar ja tack!

På lördagen red Sandra och jag ute hos henne tillsammans med hennes granne Anne som äger hästarna. Det var riktigt mysigt! Dock lite små farligt sådär när vi red inne i skogen, man fick ducka rätt mycket för att inte slå huvudet i grenar etc. Oj, vilken fart det blev på hästarna sedan då! Gällde verkligen att hålla i sig för att inte flyga av, haha. På kvällen blev det mys med film och godis - Shrek 3, kommer dock inte ihåg så mycket av den... Var så himla trött! Halvsov mig genom halva filmen, sånt som händer. Sov som en gris resten av natten, minns inte när jag sov så hårt sist. Kändes hur skönt som helst när man sedan vaknade upp på söndagen utvilad till max.

På söndagen kollade vi lägenheter och jobb... Nu är planerna ändrade, får se hur det går för mig. Är dock mer laddad nu än var jag var innan, alltid positivt. Den som lever får se.

För övrigt händer det väl inte så jätte mycket för tillfället. Fixar det sista med spelen tillsammans med Becca, kämpar på med körkortet (har ju för fasen teoriprov nästa fredag!), planerar min framtid, måste börja leta jobb på allvar typ. Försöker överleva varje dag som kommer. För just nu är hela jag knas. Min hjärna spelar spratt och jag vill bara skrika; SLUTA! Ibland är allting så himla perfekt, sedan är allting helt plötsligt lika mörkt och skrämmande som den en gång varit... Jag vill inte ha det såhär, pallar inte att pendla i känslor mer. Skärpning Emelie!
 
Får se vad som sker den närmaste tiden... Måste se till att få ordning på en del viktiga saker som ligger mig nära hjärtat. Du vet att jag alltid finns här för dig, precis som du finns där för mig. Nu är det min tur vännen <3

Ha det gött! // E

Länge sedan jag skrev, som vanligt. Ni får helt enkelt räkna med att jag inte orkar blogga hela tiden. Brukar ju faktiskt vara rätt duktig på att sammanfatta vad som hänt de dagar som jag inte har bloggat, så ni får helt enkelt har lite överseende med att jag inte uppdaterar bloggen varje dag. Vad har hänt sedan min födelsedag förra torsdagen undrar ni kanske....

Jo, i fredags så stod jag och bakade i stort sett hela dagen. Puh, det var jobbigt! Bakade 3 stycken cheescakes (frusna glasstårtor för er som inte vet, inte ostkaka alltså). Jag sa åt mamma att det gott och väl skulle räcka med 2, men nej då mamma tyckte prompt att jag skulle göra 3. Det fick inte verka snålt när släkten skulle komma på besök dagen därpå. Så jag gjorde helt enkelt 3 stycken. Gjorde även en kladdkaka som jag och tjejorna skulle mumsa på, på kvällen. När jag ändå höll på att baka tänkte jag att jag lika gärna kunde fortsätta.

Så på kvällen gick jag, Jennifer och Effi hem till Karro och lagade tacos och såg på Idol, det blev en hel del tjejsnack också, mysigt! Jag avslöjade även min stora dröm här i livet, Jennifer tjatade på mig som en liten barnunge. Hon påstod att jag inte skulle få min present om jag inte berättade, haha. Så nu vet även Karro och Jennifer min "hemlighet" Anledningen till att jag inte valt att berätta det för alla är för att jag skäms, jag tycker det är pinsamt... Men men, det blev en väldigt lyckad kväll! Länge sedan ser gärna fram emot fler kvällar som denna! Fick en present av dem och Becca, det var ett halsband från Pilgrim. En lång kedja med en liten nyckel som hängsmycke, super fint. Tusen tack tjejor!

I lördags kom släkten hit. Fick pengar eftersom det var vad jag hade önskat mig. Så nu är det shopping som gäller, hehe! Mumsade på tacos, cheesecake och kakor. Var proppmätt efter det vill jag lova! Hann även snacka en hel del med Simone min lilla busiga kusin. Det var länge sen sist gumman. Vi måste se till att ses oftare! Vet att du har mycket i skolan just nu, men någon gång måste vi kunna ses förutom på födelsedagar, hihi.

Framåt eftermiddagen/kvällen var det dags att åka och hämta upp Sandra som tagit bussen in till stan. Vi skulle ju ut och partaja på kvällen! Så vi hämtade upp henne, jag fick övningsköra med moster, haha. Det gick bra, bara två motorstop, ehum... Väl hemma åts det lite grann, inte för min del men för Sandras. Tur att jag inte åt, det hade aldrig fått plats, haha. Sedan var det dags för tjejgrejerna. Sandra lockade mitt hår, det blev super bra! Vi var bara så heta när vi var klara. Iväg på förfest hos Lisa, en klasskompis till Sandra, det var 11 tjejer och 4 killar, hehe. Vi hade övertaget. Efter lite förfest, blev Sandra och jag otåliga så vi bestämde oss för att gå till Trappan. Väl framme vid Trappan såg det ut att vara en massa folk, vi hade fel. Det var skit lite folk och folket som var där var as mysko! Jag ville gå hem direkt! Som tur var höll Sandra kvar mig och kvällen slutade riktigt bra, eller hur Sandra? På något konstigt sätt tenderar visst saker och ting att alltid bli bra när man är med Sandra, haha. Hon är magisk! Tack för ännu en rolig utekväll gumman! Efterfest till dagen därpå och en annorlunda avslutning på kvällen blev det.

Söndag var en vilauppsig dag. Oj, vad trött jag var! Det var sjukt, jag har nog aldrig varit så trött. Jag var som en zombie det var läskigt. Duschade, la mig på sängen när Sandra åkt hem och somnade på 2 sek. Vaknade inte till förrän på kvällen och efter mycket om och men vaknade jag till liv på riktigt igen. Sov riktigt gott den natten vill jag lova.

I måndags så målade Becca och jag spel. Vi är så duktiga! Hela 2 stycken fixade vi. Nu är det bara lite hattar och påsar som ska fixas så kan vi börja sälja dem, snart är vi klara. Yes!
Vaknade upp med ångest den här dagen, usch det var riktigt jobbigt. Vet inte vart den kom ifrån. Så jag fick för mig att ta en promenad runt strömmen för att rensa tankarna lite grann. Vilket resulterade i en powerwalk, 2 varv runt strömmen och hela kungsgatan hem gick jag. Shit, vad svettig jag var när jag kom hem. Lite otränad tror jag minsann att jag är... Inte bra! Nu fick jag lite motion i alla fall.

Igår vaknade jag upp med halsont! Fasen också, var det första jag hann tänka, inte nu igen! Usch, halsont är bland det värsta som finns, får alltid ont i halsen innan jag blir förkyld det suger verkligen! Började knarka halstabletter och gurgla med saltvatten direkt, skiten ska bort! Ner på körskolan för ännu en dubbellektion med Yvonne. Motorväg och bromsning inför halkan som by the way är imorgon! Gah! I alla fall, det gick jätte bra att köra. Självklart så var det en del små saker som jag bör tänka på, men det var inte alls så läskigt som jag trodde att det skulle vara. Det kändes bra. Nu är jag verkligen på G! Som sagt är det dags för halkan imorgon, är nervös som tusan. Alla säger ju att den ska vara skit kul, så jag får väl helt enkelt tro dem. Det ska nog gå bra, jag SKA klara detta!

Igår hade jag ju ont i halsen, på kvällen när jag gick och la mig var ju inte det hela mycket bättre om man säger så... Hade ännu ondare än vad jag hade när jag vaknade på morgonen, inte bra. Men imorse när jag vaknade var halsontet borta! Som om någon viftat med ett trollerispö. Var jag frisk nu då...? Svar; nej. Istället för halsontet var jag nu dyngförkyld! Fan! Det kanske är som Sandra sa... Jag tål inte andras baciller, hihi.

Idag var det meningen att jag skulle plugga teori men så blev det inte... Måste skärpa mig! Pratade med Sofie i telefonen i säkert 2 timmar! Det var kul, det var så länge sedan vi hördes av. Sedan ringde en energisk och glad Sandra! Då blev även jag uppåt! Lagade mat, gjorde iordning mig och satte mig vid datorn. Egentligen skulle jag och Becca ha målat hattar och sytt påsar idag men så blev det inte heller... Hade föresten fixat håret med sådana där spolar typ, sov med dem och allt som jag gjorde förr... Men resultatet blev inte som förr, haha! Värsta krulltotten blev jag! Mitt hår blev dessutom as kort, haha. Lägger in en bild längre ner.

Fick en dusch av den där förbaskade ångesten igen nu på kvällen. Så jag bestämde mig för att ta en lugn promenad i min ensamhet för att samla tankarna och få lite frisk luft. Vet inte om det hjälpte... När jag satte mig vid datorn och pratade med Sandra igen var det som om ilskan, rädslan och ensamheten tynade bort. Skönt! Pallar inte att må såhär... Tack för att du alltid finns där för mig Sandra, du förstår nog inte hur mycket du betyder för mig och hur mycket du egentligen stöttar mig med dina ord! <3 

Den senaste tiden har varit både underbar och hemsk. Ångesten tar kål på mig! Kan inte någon stanna denna bergochdalbana, jag vill kliva av. Känslorna växlar hela tiden, ena stunden är allt jätte bra andra stunden är allt skit. Jag vill vara mitt riktiga jag som jag har varit den senaste tiden, varför ska mitt gamla jag komma fram nu! Har jag inte lidigt tillräckligt? Trodde det... Snälla, hjälp mig att få ett slut på den här mardrömmen! Jag är ju världens gladaste, galnaste, roligaste tjej egentligen! Varför ska allting behöva bli såhär nu? Även jag förtjänar väl att få känna glädje.

Usch, nu glömmer vi det där! Jag ska ha kul, den här helgen ska bli skit bra och jag vägrar att känna någon annan känsla än glädje! Här kommer lite bilder som kanske förgyller er dag!

 Det fina halsbandet från Pilgrim som jag fick från tjejorna!

 Me - super lockigt hår (värre än vanligt alltså, har ju även färgat håret nu för er som inte vet)

Ha det gött! // E

Jippi äntligen! Dagen som jag har gått och väntat på är äntligen här. Idag den 27:e september (som för övrigt är den bästa dagen) fyller jag Emelie 19 år!  Så ett stort Grattis till mig! Haha. Nu är jag ingen liten plutt längre. Jossan nu är jag allt större än dig din lilla skitunge! I alla fall i ca 3 dagar till, hihi sen fyller ju även du 19! Fasen också! Bäst att njuta så länge man har övertaget!

Väcktes för övrigt kl.05.30 imorse! Gah! Vråltrött, men pappa åker ju till jobbet vid kl.06.00 så man har ju inget större val... Fick en jacka, en ny batteridriven väckarklocka (som endast lyser när man trycker på en knapp, hör och häpna, sen slocknar den = toppen! retade ihjäl mig på min gamla som hela tiden lös mig i ögonen när jag skulle sova) och 3 nya kuddfodral till prydnadskuddarna på sängen. Så nu matchar även de min mini makeover av mitt rum! Great! Snart är mitt rum fulländat.

Var på körskolan idag och hade en dubbel lektion med Yvonne. Körde landsväg, skyddade respektive oskyddade vänstersvängar, högersvängar etc. Och så bromsade jag inför halkan. Fy, fan rent ut sagt vad nervös jag var! "Nu vill jag att du gasar upp till 70 sen när jag säger till så gör du en katastrof bromsning, okej?" Okej fick jag fram, men hjärnan skrek nej jag vill inte dö! Hjärtat pulserade så högt så jag trodde att det var på väg ut när vi började rulla nerför backen. "Gasa, gasa. Nu!!!" Åh, fy vad jag skakade i benen och resten av kroppen också för den delen när vi hade stannat. "Jag tror inte att jag kommer kunna fortsätta köra nu, för jag skakar så dant i benen" Yvonne skrattade bara! Fick göra om det ca 2-3 gånger innan jag gjorde rätt och fick igång ABS-bromsarna. Usch, jag vill INTE göra halkan nästa vecka! Aldrig någonsin... På tisdag blir det motorväg och fortsättning på bromsningen inför halkan. Oh my God, fråga mig inte hur jag kommer överleva för det vet jag inte själv.

Träffade även Sandra en stund idag och tog en tur på stan. Letade efter något att ta på mig när vi ska ut på lördag. Sandra har såklart redan hittat något... Hittade efter mycket om och men och med hjälp från Sandra en svart lite längre topp, blir nog hett med ett par vita jeans till, eller vad tror ni? Åh, party sugen till max! Eller så är det adrenalinet som fortfarande pumpar runt i kroppen från bromsning idag, haha.

En mysig fika på kvällen med mormor, moster och kusin Emma! Fick presenter nu fast de ska fira mig på lördag med resten av släkten! Jag gillar att fylla år, hihi! Fick en grå topp med lila stjärnor - söt och av Emma fick jag en jätte fin ljusstake med ett lila ljus - matcher ju verkligen tillsammans med de nya kuddarna! Toppen! Tack så jätte mycket! Sandra busungen gav mig också en liten present, fast det absolut inte behövdes. Blev jätte glad, tack! Tack Jossan för din present som jag fick med posten och för brevet också! Du tänker då på allt, tack vännen min!

Sedan vill jag passa på att tacka alla ni som har förgyllt min dag lite extra med alla sms och telefonsamtal, tusen tack för att ni tänker på mig! Vad skulle jag göra utan er?

Nu ska jag ta och passa på att njuta av den tid som är kvar av min födelsedag! Have a nice day all!

Varma hälsningar / Emlan