Killen med de blå ögonen

Hejsan igen!

Ännu en dag i mitt händelserika liv har nu passerat. Har spenderat största delen av dagen på jobbet, som idag var riktigt trivsamt! Hade en bra bok att läsa när det blev tråkigt, och intressanta kunder och andra människor som underhöll mig resten utav tiden. Bl.a. en kille som först skulle handla jordgubbar men som sedan inte kunde - han hade väl inte pengar med sig antar jag. Han frågade då om han fick smaka en jordgubbe i alla fall, bara en liten en, trots att han inte skulle handla något. Och visst fick han det... Har nog aldrig träffat på en människa som blivit så glad över att få en jordgubbe! Han tog mig till och med i hand och tackade, jätte söt! Snacka om fina ögon... Han gjorde min dag, för sedan kunde jag inte låta bli att le och känna mig sådär varm i kroppen. Åh ge mig någon som jag kan älska nu!!! Fick också ett trivsamt besök av Mårten min före detta lärare, trevligt! Längtar redan tillbaka, trots att det bara har gått ca tre veckor sedan vi tog studenten.

Resten av dagen har jag sett på film och haft en riktig bara bry sig om sig själv dag. Mysigt faktiskt! Och nu sitter jag här för att berätta om min helt vanliga söndag. Det bästa med söndagar när man är ledig är att man aldrig får någon söndags ångest, det är hur skönt som helst. Speciellt idag när man vet att man inte börjar jobba förrän på onsdag eftermiddag igen, skönt med lite ledighet så man får sova på mornarna igen. Är ju så himla morgontrött för er som inte vet! Så morgonpass på jobbet är egentligen ett helvete, fast på sätt och vis får man ju ut mer av dagen om man inte sover bort halva *haha*

Nu ska jag väl dra mig mot sängen, har fått så himla ont i huvudet och nacken nu framåt kvällen så nu vill jag bara sova bort smärtan och hoppas att allt blir bättre imorgon. Måste beställa en tid till naglarna också! Det får bli av imorgon det. Och så ska jag tvinga mamma att ringa killen som gjorde min ring som jag fick i student present - den som alla tre stenar trillade bort ifrån inom loppet på mindre än fem minuter. Ni som inte tror mig kan ju alltid fråga Jossan eller Sofie - de var med när det hände. Shit vad arg och ledsen jag blev! Usch! Den höll inte ens en vecka, lite längre tycker man att den borde hålla speciellt med tanke på priset! Jaja, det där löser sig väl förhoppningsvis.

"Sova gotti gotti, vakna totti totti" - som min morfar alltid brukar säga.



// E 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0