Gjorde ett tappert blogg försök för någon dag sedan, men det försvann visst! Orkade inte skriva något nytt så det fick vara. Nu är det ju dock sista dagen på år 2007, så då kände jag att jag även var tvungen att blogga en sista gång.
 
Det här hänt så otroligt mycket under det gångna året, det är nästan så att jag inte vet var jag ska börja. Det största som skedde var ju i alla fall studenten! Det var så himla underbart, och jag blir tårögd bara jag tänker tillbaka på det. Den glädjen och den lyckan som man kände då var helt oslagbar, ingenting i hela världen kunde stoppa oss! Ren och skär adrenalin pumpade runt i hela kroppen och man kände bara ett enda stort rus, jag skulle göra vad som helst för att få uppleva det igen. Men nu är det snart dags att lämna plats för 2008 års studenter.

Sommaren 2007 är nu endast ett minne blott. Ett minne som jag kommer att bära med mig och som kommer att plockas fram och ses tillbaka på med stor glädje och värme. Jag överdriver inte när jag säger att det var den bästa sommaren, i vilket fall hitintills! För vem vet vad världen har i beredskap för oss nästa sommar?

Många andra stora förändringar har också inträffat under detta fartfyllda 2007. Vänner har lämnat Sverige och tryggheten bakom sig för att resa iväg och upptäcka en ny värld, något som även jag själv beslutat mig för att göra. Vi har alla på något sätt gått igenom vissa förändringar, en del bättre än andra. Vi har i vilket fall varandra, det kan ingenting sätta stopp för! Tack alla ni som lyser upp mitt liv med era vänliga ord och gester, utan er vet jag inte hur det skulle gå! Jag älskar er alla!

Det blev inte en så lång årskrönika, men det får väl duga... Har ju försökt att blogga om det mesta så om ni undrar något mer så får ni leta i bloggen. Nu är det nämligen dags för mig att plocka ihop alla saker som ska tas med till Anna, snart är det dags för mig att bege mig hem till henne för att börja förbereda maten och även oss själva.

Till alla er därute vill jag passa på att önska er ett - Gott Nytt År! Njut av livet och se till att 2008 blir ett ännu bättre år! Glöm för all del inte nyårslöftena!

Lördag kväll - en super trött Emelie försöker hålla sig vaken framför datorn. För det är ju trots allt lördag, inte kan man väl gå och lägga sig tidigt då inte? Man kan ju råka missa något då! Nu är jag förvisso inte alls lika trött som jag var imorse när väckarklockan ringde, då var det hemskt! Jag har nog aldrig gäspat så mycket som jag gjorde på jobbet idag för den delen heller, men så är det när man är ute och festar till 03.00 på natten.

Men vad gör man inte för sina vänner? Min lilla Josefina kom ju hem från England igår! Fy, vad jag har saknat henne. Konstigt nog kändes det som hon aldrig åkt. Givetvis ville hon ut och fira sin hemkomst, och vem ställer inte upp då, jo jag såklart! Trots att jag skulle upp och jobba idag.

Det visade sig dock bli en riktigt lyckad kväll! Vad jag har hört ska det till och med finnas bildbevis... Oj oj. Det var ärligt talat en toppen kväll. Helt klart värt tröttheten som jag har fått stå ut med idag. Vem vet vad detta kan leda till?

Nu är det knappt två dagar kvar till julafton! Vart har all tid tagit vägen, frågar jag mig då? Tyvärr så kan jag inte säga att jag känner den där speciella julsstämmningen som man kände i magen när man var liten. Jag tycker faktiskt att det är lite synd... Vem vet, kanske kommer julstämmningen imorgon dagen innan julafton. Den som väntar på något gott...

Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva ut i hundrade år, ja visst ska hon leva, ja visst ska hon leva, ja visst ska hon leva ut i hundrade år! Hipp hipp hurra! GRATTIS på födelsedagen kära moster!

Har yrat runt på stan med Sandra idag, roligt! Nu är passet hämtat, flygbiljetten bokad och betald = skönt! Nu ska jag bara hitta en resväska, köpa kamera, fixa datorn m.m. Pust! Kan ju vara lite glad över att några saker ändå har bockats av på min kom ihåg lista. För snart är det dags, Iiiih! Pirr i magen.

Imorgon ska datorn fixas, så kommer nog bli utan den i några dagar... Det är det värt så det är bara att bita ihop! 

Nu ska jag fixa med cd-skivorna tills imorgon och sedan är det dags för sängen. 

I torsdags var det dags, jag var tvungen att gå och vaccinera mig inför resan. Usch säger jag bara, jag som hatar sprutor! Den här gången kommer jag ju dock inte undan, bättre att vaccinera sig än att bli sjuk, så är det ju bara. Valde att inte titta, det gick lite lättare då. Det låter säkert larvigt men det fungerade för mig. Det blev en i varje arm, dock fick jag reda på att jag måste komma tillbaka om ca 3 veckor för att ta den mot Hepatit A och B igen, man ska tydligen ta den 3 gånger! Då ger den skydd i 20 år, det låter ju bra, men att ta sprutan 3 gånger känns lite överdrivet. I guess that's life. 

På kvällen hade jag as ont i ena armen! Kunde knappt lyfta den rakt ut och allra minst sova på den. Det syntes även ett rött märke ungefär lika stort som en krona där de tagit sprutan. Mysko. Blev som tur var bättre i armen dagen där på, det måste helt enkelt varit sprutans fel! Haha.

Kan också passa på att berätta att jag fixade passet och fotot till körkortet i måndags, dvs nästan en hel vecka sedan men men. Ska hämta körkortet, som redan är färdigt, imorgon! Och förhoppningsvis även passet, om det har kommit vill säga... Jag ska också passa på att beställa flygbiljetten imorgon, såg att priserna var bra nu så det gäller att passa på. Skönt att få bocka av lite saker på min komma ihåg lista också!

Sedan fortsätter jakten på en bra resväska och kamera. Har troligen hittat en kamera som jag gillar och till ett hyfsat pris, men gud vad pengarna rinner iväg nu! Det är helt galet! Har ju inte ens börjat handla julklappar. Fast det är tur att julen finns, för då kan jag ju passa på att önska mig en massa bra nödvändiga saker tills jag ska åka. Toppen! Gäller bara att hitta några bra julklappar till resterande familjemedlemmar... Svårt minst sagt.

Hur som helst, ska passa på att berätta att alla mina datorproblem nu är lösta! Så himla härligt, det känns som en sten har lyfts från mitt bröst. Tack Lasse säger jag bara! Han tog en titt på min dator igår, han lyckades mirakulöst få bort mitt nätverkskort som suttit som berget i flera månader. Fråga mig inte hur. Säger bara en sak, han måste ha magiska krafter eller något. Han märkte också direkt att jag har något förbaskat virus, som jag inte kunnat ta bort på egen hand. Men alla mina problem ska lösas redan på tisdag. Nu gäller det bara att bränna ner all skit som ska sparas innan han börjar tömma hårdisken etc. Han ska även fixa brorsans dator som är skit seg och mysko, det är tydligen den som har smittat min med virus. Sortera mera säger jag! Då vet jag vad jag gör imorgon. Hur ska jag hinna med allting?

Det är väl lite av vad som sker i mitt liv just nu. Min hjärna är så full proppad av information att jag blir alldeles yr. Det ska bli skönt när jag får ordning på allt. På något konstigt sätt har jag gått från att ha ingenting att göra till att behöva göra allting på en och samma gång.

Nu ska jag krypa ner i min sköna, mjuka säng och mysa med en bok! Uppdaterar som vanligt om vad som händer i mitt för tillfället fullspäckade liv.

Idag är det exakt en månad kvar tills jag lämnar kalla Sverige. Det känns både bra och dåligt. Allting är så himla overkligt! Jag kan fortfarande inte förstå att jag verkligen ska åka iväg... Kommer nog inte inse det förrän jag sitter där på planet ner till Spanien.

Känslorna växlar hela tiden också, ena stunden känns det så himla roligt att åka iväg, andra stunden vill jag bara krypa ner under mitt varma sköna täcke och aldrig gå upp igen. Den här resan kommer verkligen att bli en utmaning! Så det är väl inte så konstigt att jag känner som jag gör...

När jag bråkar med mamma och dem så vill jag bara sätta mig på första bästa flyg härifrån, åka långt bort från alltihopa. När jag sedan tänker på hur mycket jag kommer att sakna min familj och alla vännerna, så vill jag inget hellre än att stanna kvar här hemma.

Det har börjat växa en liten klump i magen nu, jag antar att jag på riktigt har börjat förstå vilken resa det här kommer att bli. Hur mycket som jag blir tvungen att ge upp av det/dem som jag älskar allra mest. Trots att jag vet att de kommer finnas kvar här när jag kommer tillbaka, så gör det ändå lite ont i mig.

Det här är ju ändå en av de största sakerna som kan hända i en människas liv. Att lämna sitt hem, sin familj och vänner och sin trygghet, för någonting helt främmande - det är stort! När jag tänker på det är det rätt sjukt egentligen. Fast på något konstigt sätt så ser jag det som en utmaning. Jag utmanar mig själv att våga släppa taget, att våga lita på mig själv och att våga växa som människa!

Jag ska se till att det här blir en av de roligaste händelserna och utmaningarna som jag kommer att vara med om! Jag ska fixa det här! Spanien, Spain, España - here I come!

Idag fixade jag också passet, man ser ju lagom rolig ut på det måste jag ju säga. Man ska enligt polisen se neutral ut. Haha. Vad nu det ska betyda... Hur som helst, passet skulle visst vara klart om ca en vecka. Får väl se om jag skrattar ihjäl mig när jag ser det.

Fixade också fotot till körkortet, vad ska man säga? Jag lär ju inte vara snyggare om en vecka så det får väl duga. Är inne i någon jobbig, hata sig själv period just nu, då duger ingenting! Hoppas att det blir bra.

Over and out!