Fredag den trettonde är ju något vi alla förknippar som en riktig otursdag, eller hur? Det jag inte visste var att det fanns något som hette onsdag den trettonde. Nu tänker ni säkert, vad svamlar hon om nu då det är ju den 2:e idag, ja jag vet det men nu är det så att den här onsdagen har inte betytt annat än otur för mig. Därför tänker jag lite skämtsamt kalla den här dagen för onsdag den trettonde.

Redan under förmiddagen började känna att någonting inte stod rätt till. Jag började helt plötsligt tappa saker och det var som om kroppen inte lydde hjärnan längre. Då borde jag ha insett att den här dagen skulle gå åt pepparn, men icke! Så närmade sig klockan tjugo över tre och det var dags för mig att ta cykeln ner till Friskis för bränna lite fett. När jag kommer ner får jag reda på att passet är inställt, suck. Jaha, då var det bara att cykla hem igen... Envis som jag är gav jag dock inte upp, trots denna motgång. Jag skulle bara träna idag så var det! Efter ca två timmar hemma bestämmer jag mig för att gå på passet klockan sex istället, som tur var erbjöd min kära moster, som var hemma hos oss vid tillfället, att jag fick låna hennes bil ner om jag ville. Toppen tänkte jag, då blir det inte så jobbigt att ta sig hem efter passet. Vad händer när jag kliver in genom dörren på Friskis? Jo, passet är ju för fan fullt! SUCK!!!

Eftersom jag verkar vara en magnet för otur idag så tänker jag inte sätta foten utanför dörren mer. Jag ska ta en skön och varm dusch och sedan blir det att slöa framför tv;n. Hoppas att den här otursdagen snart är slut och att morgondagen blir bättre.

Tack och hej från en otursförföljd tjej!